Alla filmer slutar ju med erkännanden till medskaparna.
Jag vill därför tacka dem som ”byggt upp” mig och sett till att jag överlevt.
Förutom min familj: hustru, föräldrar, syskon och syskonbarn vill jag tacka:
Ingvar Holmberg
pastorn som ”skickade” mig till journalistutbildningen, från Bibelskolan i Gävle.
Torbjörn Stolpe
min kursledare under journalistutbildningen på Kaggeholm som såg till att hans unge elev både vaknade i tid till frukost och fick lagom mycket beröm.
Lasse Magnusson
folkhögskole-ledare som utan anledning behandlat mig oförklarligt välvilligt
under många år på olika platser.
Urban Ringbäck
som gav plats åt mig i det mest kreativa klimat
jag upplevt i hela mitt liv.
Marianne Henriksson–Holmström
familjepastor i Göteborg som tog mig med i sitt ledarnätverk
den period då jag stod utanför allt annat.
Urban Widholm
för decennier av uthållig uppmuntran – i både ord och handling
Mats Gustafsson
som ”såg” mig redan i början av tonåren
Janne Svanlund
som hjälpte mig att överleva tonåren
… och alla ni andra