idé + design + hantverk
Affischen för 2011
Lappis är ett av Norrlands största evenemang, alla kategorier. Nu ligger årets affisch på tryckeriet och de första annonserna och internetannonserna är ute. Lapplandsveckan, Lappis, är en årligt återkommande festival där själva festivalen är det som drar folk – oavsett vad programmet innehåller.
Annons på nätet / banner.
Stanley Almqvist
infödd på Lappis
Till årets trafiksäkerhetskonferens i Tylösand valde MHF det här temat:
Ett fotomontage som visar budgetkrocken.
Pingstkyrkan bröt förra året den nedåtgående trenden genom att inte tappa medlemmar. Nu har samfundet skaffat sig ett märke till träningsprogrammet Träning för tillväxt. Loggan anspelar på statistik och att numerär tillväxt är önskvärd. Men också om den mänskliga handen som skriver på tavlan. Man lär av varandra.
Den roligast kommentaren till märket är väl den att ”Det är felstavat, det är ett l för mycket” 🙂
Efterfrågan på konferensmärken och tema-loggor ökar. Eller känns det bara så?
Utbildning och konferenser blir allt viktigare. Även lokala kyrkor och organisationer hör ibland av sig och vill ha grafiska profiler för sina satsningar.
Under årets två första månader har besöken ökat med 100.
Det är roligt och behövs verkligen. Tack för visat intresse. Välkommen åter!
Stanley Almqvist
Det här webbhotellet, Wopsa, blir nu och då hackat och vi som kunder får lida för det.
I dag får jag sitta halva dagen för att rensa bort länkar till nätdroger från varje inlägg på sajten!
Stanley Almqvist
Kan man säga vad god design är?
Vad är kvalité?
Eller är design bara en fråga om tycke och smak?
Dieter Rams är en legandarisk tysk designer, känd för sparsmakad men stark design. Han formgav inte medier, utan hushållsapparater och sånt. Men han förstod design och kunde förklara sig.
Precis som hans design är principerna koncentrerade, genomtänkta och snabbt begripliga.
– Genom min erfarenhet som designer, kokat ned med designfilosofi till tio principer. Men dessa budord kan inte skrivas i sten, säger Dieter Rams med en blinkning åt Mose, eftersom både teknik och kultur ständigt utvecklas.
God design är nyskapande
Möjligheterna kan aldrig tömmas ut.
God design gör produkten användbar
Formen ska förtydliga användningen och förminska annat som kan ta uppmärksamhet.
God design är estetisk
Utseendet är en del av användbarheten, för det vi använder varje dag påverkar hur vi mår.
God design gör produkten begriplig
It clarifies the product’s structure. Better still, it can make the product talk. At best, it is self-explanatory.
God design stjäl inte uppmärksamheten
Produkterna är varken prydnadsföremål eller konstverk. De ska lämna plats för användarens egna uttryck.
God design är ärlig
Design ska inte manipulera konsumenten med förväntningar som den inte kan uppfylla.
God design är hållbar
Designen undviker trender i mode för att inte bli föråldrad. Även i slit och släng-samhället.
God design är genomarbetad in i minsta detalj
Ingenting får lämnas åt slumpen. Omsorg om detaljerna är respekt för konsumenten.
God design är miljövänlig
Design bidrar till att bevara miljön genom att minimera fysisk och visuell nedskräpning genom produktens hela livscykeln.
God design är så lite design som möligt
Mindre är bättre eftersom det koncentrerar på det viktigaste. Renhet och enkelhet.
Som du kan förstå leder allt det här till avskalad och stilren form. Men även om man väljer andra stilar är hans insikt alltid värdefull. En måttstock för god design.
Dieter Rams som jag förstår honom
Stanley Almqvist
Den här annonsen såg jag på FaceBook. En del tycker fortfarande att webben och så kallade sociala medier är magi. Men så lågt behöver man inte sjunka att man anlitar feng shui, ”flöden” och ”helig geometri”. New age istället för grafisk form?
Bara ett varningens ord från din favoritformgivare 😉
Stanley Almqvist
Passerade Filadelfiakyrkan härom dagen. Nere i gången utanför 500-salen sitter en utställning om Filadelfias historia som jag hjälpt till att få ihop på slutet.
Magnus Wahlström som är historiskt intresserad granskar bilderna.
En vanlig utställning av skyltar över Filadelfias historia. Både upplägg texter och bildval är gjorda av Olof Djurfeldt. Jag bara fixade bilderna och satte ihop det på slutet. 22 skyltar med bruntonade bilder.
Stanley Almqvist
Av en händelse såg jag ett par bilder från en musikal jag jobbade med som volontär. Jag stod för scenografi, rekvisita och ljussättning. Det var på en ganska enkel nivå, men någonstans ska man börja. Det här var nämligen i början av 80-talet 🙂
Musikalen sattes upp i en kyrka som tidigare aldrig hade använt vare sig scenografi eller strålkastare förut. Allt fick göras som lösa delar som placerades ut på scenen och i rummet. Mina fyra meter höga hus och enmeters gråsparvar som flög genom luften från andra läktaren för att landa mitt i scenbilden var därför lite roliga att få till.
Två stora hus skulle byggas på någon minut medan de agerande sjöng. Men med kardborreband och gigantiska skivor av lättviktsmaterial blev husen hanterliga även för barn.
Mitt över scenbilden skulle en gigantisk Bibel ligga. I den skulle man kunna bläddra fram nya texter. En trästomme, skivmaterial, papp och vanligt grått skyddspapper fixade det. Och sista uppslaget lyste av ett magiskt inre ljus när allt ljus släckts. Det var naturligtvis UV-lampornas förtjänst. Men det funkade.
Efter föreställningarna kom det alltid fram några för att titta på den stora boken för att se om den var ”riktig”. Och när de såg att det bara var slät kartong som målats blev de lite förvånade.
Roligast var nog att hitta på blommorna som skulle slå ut från en knopp till fullt utslagen i en mjuk rörelse inför publiken, medan lilla fröken Yderstedt sjöng solo. Jag vände upp och ned på paraplymekanismer och fäste ett kronblad av siden (förmodligen bara polyester) i varje spröt. Effekten blev makalös!
Ljuset var till en början bara tre följespotar och ett par UV-lapor för en speciell effekt. Några få år efter det satt vi med ungdomsmusikaler och förprogrammerad digital ljusmixer och stora bommar i taket där strålkastarna trängdes i klasar. Men det är en annan historia.
Det är roligt att jobba på många olika sätt med ord och bild!
Stanley Almqvist
Ibland undrar jag om varumärket speglar organisationen eller reklambyrån? Varför byter organisationer profil när de byter byrå. Är det ett medvetet val eller ”blir det bara så”?
Frågan är generell, men jag tar det senaste exemplet i min närhet:
Så här såg LP-verksamhetens logo ut tidigare (till vänster) och efter senaste byråbytet (till höger).
Det är inte säkert att alla ser skillnaden. Men intrycket är inte detsamma. Ljusare bakgrund, mer framträdande slogan, klotform istället för knapp osv.
Ett medvetet byte gjorde IBRA. Det som förr var IBRA Radio har nu blivit IBRA Media. De valde att bevara sitt huvudsakliga märke efter namnbytet.
Det gamla märket (övre) och det nya (undre). Bilden av mikrofonen föll med åren bort från det gamla märket. Den tog helt enkelt för stor plats.
En mer avskalad och tydligare logga som inte binder organisationen till gammal teknik eller begränsar perspektivet. Blå färg som alltid, men mindre kall och aningen ljusare.
Det är god förvaltning av varumärke och identitet, på det stora hela.
Stanley Almqvist