Efter ett långt och omväxlande arbetsliv i mediesvängen har jag provat på det mesta. Men jag har en del gluggar i erfarenheten. Jag har inte provat allt.
Jag har aldrig gjort film. Video och teve har jag provat. Men film – ni vet såna där rörliga bilder på plastremsor med perforerade kanter? Det har jag missat.
Numera är steget mellan video och ”film” kortare eftersom allt blivit digitalt. Men själva ambitionsnivån för filmiska bilder är lite skrämmande. Det krävs så många kompetenser samtidigt.
Animationer – utöver enkla animerade ”giffar” på webben. Det har jag inte heller gjort. Följaktligen har jag heller inte gjort riktig 3D-grafik med datorn, sånt som används i datoranimering.
Jag har läst lite om klassisk 2D-animering och gjort ett hembygge av dito ritbord. Men det är nog inte meningen att man ska göra såna projekt ensam. Det tar tid!
Jag har heller aldrig skrivit någon bok. En sån där kapitelbok, en roman tex. En barnbok borde jag väl ha kunnat knåpa ihop. Det finns ju oberättade historier.
Vi lärde oss lite om bokskrivande under journalistkursen. Men jag har nog haft för stor respekt för författandet?
Tecknade serier har jag bara begränsade erfarenheter av. En och annan serie på max en sida har det blivit. Men ingen riktig serietidningsberättelse. Inte ens manus till serier.
Spel, varken sällskapsspel eller datorspel har jag gjort. Har inte kommit längre än idéer på papper. Men det var lärorikt att prova i alla fall. ”Riktiga datorspel” är ju lika stort som långfilm, alltså långt bortom min horisont.
Med Guds nåd och mindre självkritik hinner jag kanske med något av det. Den som lever får se.
Det är förstås mycket mer jag inte prövat: tatuering, graffiti, skulptur osv. Men det jag är mest förvånad över är att jag inte har skrivit nån bok.
Stanley Almqvist
Hantverket som varit en mikroskopiskt liten del av firman växer nu. I våras köpte vi ett hus för att ha som keramikverkstad, vävstuga och till annat hantverk.
Keramikverkstaden har ännu inte producerat något. Men i yngre dagar sålde jag en del grejer. Så det är ett planerat återfall i keramik. Lite ringrostig övar jag upp mitt handlag vid drejskivan och förbereder grejer för andra produktionsmetoder.
Eftersom min far var same och jag nu bor i sameland utforskar jag mitt samiska arv. Som medlem i sameföreningen Voaltjere Duodji lär jag mig nya saker hela tiden.
En av våra vänner här är konstnär med hela världen som marknad. Jag inbillar mig inte att jag ska få samma framgång. Men han har i alla fall bevisat att det inte är omöjligt. Och eftersom jag för sådär tjugo år sedan försörjde mig som illustratör och alltid roat mig med måleri tänkte jag ta upp det igen. Jag undersöker samtidigt nya och spännande sätt att distribuera och sälja konst.
Här gör vi femarmade ljus för de finaste festborden, trearmade ljus och vanliga raka ljus i tre längder.
