Fingerfärg

Ett inslag i bröllopsfesten förra helgen var en ”gästbok” av fingerstämplar.

Vi börjar med ett naket träd. Bruden som hette Almqvist ville ha en alm. Och eftersom det är höst blir färgerna därefter.

Almar blir inte så röda och färgstarka. De gulnar och faller av. Det är bra eftersom vi nästan inte kan ha fler än fyra färger. Det är nog svårt för folk att välja ändå.
Färgerna blandades och ”retarder” tillsattes, ett medel som fördröjer torkningen. Färgen måste klara att ligga framme en bra stund.
Stämpeldynor gjorde jag av tunn skumgummi som jag lade i platta lufttäta plastaskar.

När drygt 100 gäster satt sitt märke på tavlan såg den ut så här. Efteråt fick varje gäst våtservetter att tvätta av fingret med. Det fungerade bra även om vissa nästan inte vågade doppa fingret i färgen.

Först i ledet stod förstås brudparet.
(Här ser man lite av askarna med stämpeldynor.)

Skisser har en särskild känsla.

Vi valde akrylfärg både i målningen och stämpelfärgen. Dels för att brudparet ville ha tavla som var hållbar och dels för att akryl kan tvättas av med vatten från händerna.
Materialet var vanlig uppspänd bomullsduk. För att tåla trycket från hundra tummar utan att svikta passades en skiva cellplast in i ramen bakom duken. Sedan skruvades en plywood över baksidan för att hålla ihop allt.
En pannå är förstås enklare att använda eftersom den är styv i sig själv.

Stanley Almqvist