Tack

Alla filmer slutar ju med erkännanden till medskaparna.
Jag vill därför tacka dem som “byggt upp” mig och sett till att jag överlevt.

Förutom min familj: hustru, föräldrar, syskon och syskonbarn vill jag tacka:

Ingvar Holmberg
som ”skickade” mig till journalistutbildningen

Lasse Magnusson
som utan anledning behandlat mig oförklarligt välvilligt
under många år på olika platser

Marianne Henriksson–Holmström
som tog mig med i sitt ledarnätverk
den period då jag stod utanför allt annat

Urban Ringbäck
som gav plats åt mig i det mest kreativa klimat
jag upplevt i hela mitt liv

Urban Widholm
för decennier av uthållig uppmuntran – i både ord och handling

Mats Gustafsson
som ”såg” mig redan i början av tonåren

Janne Svanlund
som hjälpte mig att överleva tonåren

… och alla ni andra