Ur arkivet 1

Fakiren på kalhygget.
En gammal illustration till bokomslag.
Tecknad på ritplatta och dator på den tiden det var nytt och spännande.

Eremiten-pa-kalhygget

Picasso

IMG_1280
Picassos monument från 60-talet.

Lite kubism på nattkröken?
Det tog vi oss under körresan till Karlskoga. I Kristinehamn står nämligen den här Picassostatyn. En hög stolpe av betong med två vingar.
Får man chansen att se en riktig Picasso tar man den förstås.
En närbild på ytan visar att det ser ut som vanliga trädgårdsplattor.
Kul med kubism i alla fall.

IMG_1270
Mästerverket i närbild.

Värden vi bodde hos var lärare på kulturskolan så vi hann med att se elevernas våruställning också. Det är nåt visst med elevutställningar. Även om det inte var Konstfack, Beckmans eller någon av dem jag brukar vilja gå på.

Stanley Almqvist
mer rund än kubist

Julbilder för barnen

Hämta, skriv ut och måla!

Bilderna är tecknade av Anders Parsmo och ingår i böckerna ”Målarbibeln”

malarbibel_1_300
Lite inspiration för målningen 🙂

Bakvänd myndighet

Stat och myndigheter har ju alltid haft sina märken. Ibland pråliga som kungahusen, ibland som vapensköldar enligt adeln. I slutet av 1900-talet började de ta efter näringslivet med mer eller mindre konsumentinriktade logotyper med symboler. Mellantingen; de halvgamla märkena finns kvar, som här utanför Högsta domstolen. Riksvapnet med tre kronor som bara staten och hockeylaget får använda samt namnet.

Men är det inte lite konstigt att lägga namnet så att den måste läsas upp-och-ned och från höger till vänster? Är det någon heraldisk regel eller bara oreflekterat? Det är sånt som en designer tänker på när han ser Högsta domstolen.

Märket som helhet är väl inget att klaga på. Lite plottrigt uppe i den stora kronan bara. Tydlig 1900-talsstil.
Men det ser mest ut som en gummistämpel, med sin runda form.

Foto: Mikael Kindbom

Ideellt och ideal

Så här års duggar de ideella uppdragen tätt. Och visst är det kul att kunna hjälpa – även de som inte har budget för det.


Affischen är ett exempel från Pingstkyrkan i Vilhelmina. Julfest för barn i alla åldrar. Illustration: Anders Parsmo


Dags att boka lägergård! Vår kyrka har en i Kittefjäll.


I byn där vi bor är det också lite extra julpyssel.


… och julen är alkoholens högtid i Sverige. Dags att tänka till!

Designerns tio bud

Kan man säga vad god design är?
Vad är kvalité?
Eller är design bara en fråga om tycke och smak?

Dieter Rams är en legandarisk tysk designer, känd för sparsmakad men stark design. Han formgav inte medier, utan hushållsapparater och sånt. Men han förstod design och kunde förklara sig.

Precis som hans design är principerna koncentrerade, genomtänkta och snabbt begripliga.

– Genom min erfarenhet som designer, kokat ned med designfilosofi till tio principer. Men dessa budord kan inte skrivas i sten, säger Dieter Rams med en blinkning åt Mose, eftersom både teknik och kultur ständigt utvecklas.

God design är nyskapande
Möjligheterna kan aldrig tömmas ut.

God design gör produkten användbar
Formen ska förtydliga användningen och förminska annat som kan ta uppmärksamhet.

God design är estetisk
Utseendet är en del av användbarheten, för det vi använder varje dag påverkar hur vi mår.

God design gör produkten begriplig
It clarifies the product’s structure. Better still, it can make the product talk. At best, it is self-explanatory.

God design stjäl inte uppmärksamheten
Produkterna är varken prydnadsföremål eller konstverk. De ska lämna plats för användarens egna uttryck.

God design är ärlig
Design ska inte manipulera konsumenten med förväntningar som den inte kan uppfylla.

God design är hållbar
Designen undviker trender i mode för att inte bli föråldrad. Även i slit och släng-samhället.

God design är genomarbetad in i minsta detalj
Ingenting får lämnas åt slumpen. Omsorg om detaljerna är respekt för konsumenten.

God design är miljövänlig
Design bidrar till att bevara miljön genom att minimera fysisk och visuell nedskräpning genom produktens hela livscykeln.

God design är så lite design som möligt
Mindre är bättre eftersom det koncentrerar på det viktigaste. Renhet och enkelhet.
Som du kan förstå leder allt det här till avskalad och stilren form. Men även om man väljer andra stilar är hans insikt alltid värdefull. En måttstock för god design.

Dieter Rams som jag förstår honom
Stanley Almqvist

Minnesbilder

Av en händelse såg jag ett par bilder från en musikal jag jobbade med som volontär. Jag stod för scenografi, rekvisita och ljussättning. Det var på en ganska enkel nivå, men någonstans ska man börja. Det här var nämligen i början av 80-talet 🙂

Musikalen sattes upp i en kyrka som tidigare aldrig hade använt vare sig scenografi eller strålkastare förut. Allt fick göras som lösa delar som placerades ut på scenen och i rummet. Mina fyra meter höga hus och enmeters gråsparvar som flög genom luften från andra läktaren för att landa mitt i scenbilden var därför lite roliga att få till.

Två stora hus skulle byggas på någon minut medan de agerande sjöng. Men med kardborreband och gigantiska skivor av lättviktsmaterial blev husen hanterliga även för barn.

Mitt över scenbilden skulle en gigantisk Bibel ligga. I den skulle man kunna bläddra fram nya texter. En trästomme, skivmaterial, papp och vanligt grått skyddspapper fixade det.  Och sista uppslaget lyste av ett magiskt inre ljus när allt ljus släckts. Det var naturligtvis UV-lampornas förtjänst. Men det funkade.

Efter föreställningarna kom det alltid fram några för att titta på den stora boken för att se om den var ”riktig”. Och när de såg att det bara var slät kartong som målats blev de lite förvånade.

Roligast var nog att hitta på blommorna som skulle slå ut från en knopp till fullt utslagen i en mjuk rörelse inför publiken, medan lilla fröken Yderstedt sjöng solo. Jag vände upp och ned på paraplymekanismer och fäste ett kronblad av siden (förmodligen bara polyester) i varje spröt. Effekten blev makalös!

Ljuset var till en början bara tre följespotar och ett par UV-lapor för en speciell effekt. Några få år efter det satt vi med ungdomsmusikaler och förprogrammerad digital ljusmixer och stora bommar i taket där strålkastarna trängdes i klasar. Men det är en annan historia.

Det är roligt att jobba på många olika sätt med ord och bild!

Stanley Almqvist