Jag har digitaliserat några traditionella mönster till, ur den sydsamiska traditionen.
Nya grepp i kyrkkurser
Case-metodik är nytt mig är. Jag har ju sett exempel på det, men jag har inte använt mig av det förut.
Nu har vi gjort ett projekt för utbildning av ledare i kyrkorna som i princip är en diakoni-simulator. Man kan alltså agera som i verkligheten, fast utan risker. Poängen är att tyst kunskap och osynliga metoder ska bli tydliga och användbara som medvetna arbetssätt.
Kurser ska hållas i Stockholm och Umeå i VITA nykters arrangemang.
Så här ser kurshäftet ut.
Det är kul att lära sig nya grejer!
Sahlbergs senaste
Sahlbergs senaste heter Min tro och är en personlig och öppenhjärtlig berättelse om vad som format hans tro och liv. Den kan beställas av författaren på carl-erik.sahlberg@svenskakyrkan.se
Ur förordet:
”Den 5 augusti i år firade jag 50 år som kristen. Min kristna tro bekände jag öppet i samband med en nattvardsgång i min hem- och konfirmationskyrka Berg i södra Jämtland en regnig söndag den 5 augusti 1962. Då och där började min kristna vandring, som bl.a. ledde in i prästkallelsen.
Sen 1989 har jag varit präst i S:ta Clara och haft tillfälle att många gånger få ge ut den kristna tron. De som ofta och i många år har hört mig predika har nog fått en bild av hur jag tänker och tror idag. Det är en tro grundad på bibelordet och erfarenheten, egen och andras. Bibeln har jag läst regelbundet sen konfirmationstiden 1959 och människors erfarenheter har jag tagit del av i litteratur, förkunnelse och själavård. Kanske skulle jag kunna kallas biblicistisk erfarenhetsteolog. Jag har läst, hört, upplevt och prövat. Kanske kan den här lilla skriften få vara till andlig vägledning för några och för att de som inte håller med mig – och det är helt legitimt – ska förstå hur jag tänkt för att komma fram till hur jag tänker och tror idag.”
S:ta Clara den 31 augusti 2012
Carl-Erik Sahlberg
Vitt är en utmaning
”Vitt är ingen färg” sa min konstlärare i grundskolan. Fysikläraren sa tvärtom att ”vitt är alla färger”. Det var utmanande.
Grafiska formgivare, redigerare eller layoutare kallades ibland förr för ”de vita viddernas betvingare”. Ofta utgår vi ju från en vit pappersyta. Den är alltid en utmaning.
Men idag har jag fått mer vita vidder än vad en formgivare ska behöva ta. Och jobbet lär inte bli klart förrän efter 1 maj. Förra säsongen slutade det inte snöa förrän 1 juni.
Hmm: Jag tror att en väg ska dras upp här … och gångstigar bort mot snickarboden och komposten. Parkering där och friläggning av postlådan … och vedboden! Det bör fungera och dessutom se bra ut. Proffsigt 😉
Stanley Almqvist
Ljus i höstmörkret
Det här är den nya vyn över Stanley media. Firman håller till i det här lilla huset där vi också får plats med lite konst och hantverk. Varför inte konsthantverk?
100 meter till jobbet och 120 meter till postlådan 🙂
En skrivarlya och ateljé har jag kvar på övervåningen i bostadshuset. Men det är ju ingen nyhet.
Nu ska jag avsluta dagen med korrektur av ett pedagogiskt material via Skype/telefonmöte. Go´kväll.
Stanley Almqvist