Sykurs

Med en 60 timmars kurs i sömnad och mönsterkonstruktion har jag återupptagit bekantskapen med textila material.
När jag var ung sydde jag en del av mina kläder själv – när jag var runt 20 sådär. Men det var så länge sen att jag undrade om jag hade något av det kvar i fingrarna …


Sameslöjdsföreningens i Vilhelmina kurs i koltsömnad var en chans jag väntat på i åratal. Så jag tog tacksamt emot erbjudandet.
Här lär kursledaren Ann-Sofi Fjällström mönsterkonstruktion. Vi var nio deltagare och behöver jag säga att jag var ende mannen.


Jag som tidigare bara sytt efter köpta Stil-mönster, trodde inte att jag någonsin skulle kunna få till ett mönster med kroppsmåtten som utgångspunkt.
Ja, jag ritade ju och sydde skjortor av raka stycken på 70-talet, men det här blev till slut ”riktiga” mönster som följer kroppen i rimlig omfattning.
Trodde aldrig att jag skulle kunna lära mig nåt sånt, inte ens med den steg-för-steg-vägledning vi fick här.


När mönsterdelarna i papper verkade passa ihop och provplagget i lakansväv justerats klart var det dags att ge sig på det riktiga tyget: engelskt kläde av ylle. Det är som kostymtyg.


Några deltagare hade sytt både en eller fler koltar tidigare.  Det här är en kvinnokolt med spridda mönsterdelar.


Men jag skräddade en herrkolt som är delad fram. Till vänster är de svarta delarna hopsydda. Frågan var vilka färger som ska användas och i vilken ordning? Pappas familj lämnade inga koltar efter sig, så det kan vara två eller tre generationer sedan nägon visste vad som gällde.


Man får titta på andra sydsamiska koltar och speciellt de runt Vilhelmina.


Efter mycket diskussioner och tveksamhet beslöt jag att göra så här; från kragen och ända ner.


Damernas hade V-ringning och breda band längst nere på kjolen.


Till kolten hör både ett traditionellt bälte och barmkläde: en fint broderad prydnadskrage med ”haklapp” som bärs under kolten. Det här bältet är pärlbrodyr till en kvinna.

För mig är det här en del i konstprojektet som blev ett livsprojekt: utforskandet av samisk identitet och kultur. 

Kolt
Kolt är det traditionella plagget för samer. 
Den är inte en folkdräkt i svensk mening. Kolten är ett plagg som varierar med tiden och varierar mellan geografiska områden och även mellan familjer. 
Koltens utseende kunde även signalera om bäraren var gift eller ogift mm. 
Damkolten liknar en klänning medan herrkolten ser mer ut som en lång kavaj eller en storskjorta man trär över huvudet. 
Fullt klädd har man inte bara kolt, men barmkläde, bälte, skinnskor och skoband. Kanske mössa och numera är också läderbyxor populärt. 

Något alla kan lära sig att skilja på är nordsamiska och sydsamiska koltar. De nordsamiska är mycket brokigare och färggrannare. Mössorna i norr har också gärna stora tofsar. Det är den vanliga turistbilden av samer. 
Sydsamiska dräkter är mindre brokiga. Mössorna har ofta ingen tofs alls. Skorna har en kort näbb istället för en lång knorr fram i tån. Vi tycker att det känns bra och är smakfullt. 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.